Alternativ till meningslöshet

fredag 27 december 2013

Tillbaka blick i Juletid

Att flytta är inget enkelt som bara händer, det tar tid, och ska man samtidigt bygga nytt så innebär det att man drabbas av diverse temporära boende lösningar. Den 23/12 2007 var vårt hus inflyttningsklart så det blev en hektisk julafton som till största delen användes till att flytta saker. Eller leta efter saker som behövdes för något just i det ögonblicket. Man skulle kunna säga att den julen var något kaotisk men vi var glada för vårt hus var klart.

Grund varven någon gång i Augusti 2007.

2013 var även det en speciell jul, under sommaren gjorde vi i ordning den gamla timmer stommen och inredde vårt livs fjärde restaurang. Den stora frågan var skulle den dra gäster. Vi räknar med att de ska ska ge en sidoinkomst och tänker att många bäckar små. Ja vi överlever nog.

Nu ryker det ur spisen

Årets Jul avfirades med lillebror och sällskap. För mycket mat men bara nöjda miner. I restaurangen tickar det på med ett par bokningar i veckan kanske inte tillräckligt för att skaffa det kostsamma utskänkningstillståndet men vi får se vad framtiden ger.

Väntar på gästerna

Naturen ger alltid njutbara vyer och ibland även spänning. Stormar passerar och ställer till kaos vi blir utan el och spisar vår mat lagad på ett campingkök i stearinljusets sken.

Hundkojan flög iväg i vinden. Tur var att den fastnade på staketet.
Det ser ut som om det är öppet vatten på sjön men det är 20 cm tjärnis
med lite vatten ovanpå. Perfekt för långfärdsskridskor.

Men det är Sverige vi bor i och vi får tillbaka elen efter ett dygn andra var inte så lyckligt lottade utan fick vänta på elen i veckor. Jag vill nu tacka de hundratals personer som kommit och spisat i vår lilla restaurang och hoppas att få se er snart igen.

God fortsättning och ett Gott Nytt år till alla läsare och må ni alla ha ett ypperligt 2014.

Anders & Kim i Lidtjärnberget, Strömsunds Kommun, Jämtlands län.

tisdag 19 november 2013

Hur liten man kan känna sig när naturen visar sin sämre sida.

Storm

Man vet inte hur sårbar man är fören det händer något man inte kan kontrollera. I vardagens kontrollerade rytm så lullar vi på med våra mobiler, våra inrutade scheman, våra fungerande bostäder men så händer något. Elen försvinner, dricksvattenkranen blir torr, mobiltelefonsignalen försvinner, radion tystnar, huset blir kallare och kallare allt medan stormen dånar förbi. Medan vi sitter här "incommunicado".
Det står värme ljus överallt och vi bär upp vatten från den frusna sjön. Det pyttelilla gasolköket från Jula värmer soppa medan vi spelar kort och läser böcker och väntar i mörkret på att normaliteten ska återvända.

Huvudet fylls med tankar En kamin i vardagsrummet som har en kokplatta. Kanske man skulle ha en generator och en diesel tank. Utan tvekan en stor kostnad kanske går för en vecka. Hur länge ska man klara sig själv. Vilka scenarion är relevanta.
Den stora frågan är kan det bli krig och kan man då räkna med att bli lämnad ifred

söndag 13 oktober 2013

Morloken i kylan

Solens bana går allt lägre på himmelen. Skuggorna blir allt längre och träden fäller sina löv. Vår plats på jorden förbereder sig för att invintra för en lång tid. Människorna är nog de som anpassar sig sämst kanske det vore bättre att gå i ide som björnen det stora problemet är ju att räkningshögen inte går i ide.

Nu är det dags att ge en tanke till våra nykomlingar som ännu inte vet vad som kommer. Man måste vara bra illa ute för att ge sig iväg hit. Jag menar att om man inte ens är född här eller ens känner någon här, att då ge sig iväg hit och bli bespottad av SD och andra, sakna sina anhöriga och vänner, samt plågas av evig hemlängtan. En hemlängtan till en omöjlighet där det enda som väntar är en ond bråd död. Det kan inte vara något som känns lätt. Sen kommer vintern på det och tjänstemän som har den så tjänstemannatypiska nej/omöjligt etsat i sina anletsdrag.

Nej här är till alla som som inte har plats i sitt hjärta att ta till sig andras armod och rädsla. Prova med att i tanken sätta er själva i deras position.

Nu börjar även äppelträden fatta att det blir vinter.

Årets avvassningsprojekt

Fjolårets avvassningsprojekt

Förrförra årets avvassningsprojekt

The Place

Chefen

Här går man in

Vägen hit "minha sombra"

Inte alla träd har släppt sina löv än men snart

Det doftar björk när solen lyser på parkeringen

Tuppen håller uppsikt

Skuggorna blir allt längre mitt på dan

söndag 29 september 2013

Tranorna och enstaka sommargäster håller sig ännu kvar.

Hösten kryper närmare inpå knutarna och värme blir något alltmera åtråvärt. Nu är det glömt med sena sommarkvällar när man inte kunde somna i kvällshettan som bitit sig fast i huskroppen. Mygg, knott och brännmygg är också saker som redan glömts. Det är nu bara goda saker som man minns.

Allt gott grillat, jordgubbarna färska från plantan, svalkande bad i sjön och skönt gröna vajande träd.

Nu är det becksvart på kvällarna, kallt och fuktigt som i en källare och dessutom krymper dagarna allt mer. Tristessen slår en som en hammare i huvudet och man måste vara på sin vakt för att inte drabbas av själsligt armod.

Som tur för er kan ni besöka Kim's place och bli väl trakterad själva har vi inte den lyxen jag och min fru får dock låta oss omslutas av våra gästers välvilja och känna att vi gör ett bra jobb.

Tack alla ni som redan besökt oss och tack på förhand till alla som tänkt komma.

Vi har öppet vilken dag som helst efter överenskommelse.
Vi tar ett bord i taget och vill ha 1,5 - 2 timmar mellan varje bokning.
Vi ser helst att det är minst 5 personer då det tar tid i anspråk att plocka fram allt före en bokning.
Boka gärna i god tid så att ingen annan hinner före och tar den plats som ni skulle föredra.