Visar inlägg med etikett spring. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spring. Visa alla inlägg

onsdag 19 juni 2013

Våren fortsätter obevekligt mot midsommar. Lika obevekligt som vi förstör för oss själva.

Vi sprutar inte vår pärer frågan är om de överlever utan Roundup. Jag tror inte att den moderna vetenskapen har något att ge i vår utveckling då deras syn på utveckling ligger med målet riktat på deras egen avkastning. Läs att det inte är bondens avkastning som är målet utan att det är tillverkarens egen vinst som är målet.
Jag vill ge ett exempel: De nya korn sorterna har anpassats till skördetröskan, d.v.s. genom att ge kornet kortare strå kan man tröska fortare då tröskan har mindre mängd material att hantera. Baksidan är här att man måste använda mer ogräsdödande kemikalier och varför då?
Jo man måste sätta kornet (barley) i ett historiskt perspektiv för att förstå hur vår symbios mer grödorna fungerar.
IMG_0808
Odlandet började naturligt och inte av en slump som man påstår. Människan tuggade på allt som gav näring, frön, nötter och växter. Man samlade allt som man gillade och bar med sig, tappade frön gav naturlig spridning till de föredragna arterna. När byar skapades gav avföring och avfall gödning till markerna runt byarna. De utvalda grödorna som hade hjälp av människans oavsiktliga spridande av frön fick fördel av den konstlade spridningen. Efter hand växte de föredragna grödorna i storlek och började dominera närområdena. Grödorna utvecklades i storlek och styrka och börja därmed gro fortare och kväva andra grödor.
IMG_0801
Det som vi kallar naturlig gröda som högstråigt korn är delvis självutvecklat för att genom sin snabba växt, täthet och höjd kunna kväva underliggande grödor. Kornet blir då det naturliga växt stoppet i växelodlingen. Alla övriga arter kvävs och växtcykeln kan börja om från början. Växelbruket torde vara den högsta nivå man kan nå när det gäller ett effektivt biologiskt korrekt odlingssätt. Dagens kommersiella korn sorter  med sina korta strån kväver inte underliggande växtarter, bonden blir tvungen att använda Roundup för att inte ogräset ska ta överhanden i odlingen. Tillverkarna av kemikalier och utvecklarna av industrigrödor har då nått sitt mål bonden är tvungen att använda deras produkter. Forskningen inom GMO har av den anledningen inriktningen på att ta fram grödor som tål högre halter av besprutningsmedel.

söndag 20 maj 2012

Tragedi och fint besök.

Av våra fina silkeshöns och Rhode Island red blev intet kvar efter ett besök av en mink. Totalt dödade den 17 höns och en ankunge. Minken togs till Sverige på 1920talet från nord Amerika och utplanterades för att göra pälsar till fina damer på Öster-malm.  Ända in på 1960talet fanns det minkfarmar i Sverige men som tur är finns de inte kvar längre.
Från jägarförbundet rapporteras att minken är på tillbaka gång och vår egen utter är på framgång. Uttern som vi nästan tog bort genom att använda kvicksilver i allt möjligt som tex. betat utsäde. Kvicksilvret i i insjö fisken blev så högt att fisk från många sjöar stämplades som otjänlig som människoföda. Detta hjälpte dock inte uttern som äter i huvudsak fisk. Den förhatlig minken som äter råttor, fågel ägg, småfåglar, fågel ägg och mina höns, var inte lika sårbar på grund av den varierade födan och tog då utterns plats. Jag har fortfarande några Brahma höns kvar och några ankor, så vårens nykläckta kull kommer att ha lite sällskap. På minken väntar fällor och fler mer effektiva fällor ska byggas.

Under tiden kom det en del celebra besök.

Grus grus "trana"

Branta leucopsis "vitkindad gås"


Acanthocinus aedilis "timmerman"

Och en skrämmande vacker solnedgång

Bleka längst bort i mitten Landsomberget till vänster
 och Skråcksåsen till höger.

söndag 1 april 2012

1 april 1012

Nu börj vi å tiin fram litä grann.
Restaurangen å enä sia sett

å anner sia sett.

Skotersparä te Yster Jangschön ha blivit smält.

Skoterlea unnär järnvägsbron

Skåcksåsen me pas pour tout. Fali fransk å fin't.

Is'n börj å je sä.

Int si rä ut som man skullä vella bada häll
Man bli väl tvungen te bära him spärkarn.

Valböggt

föscht vitmasan å sä hunnhårä på dä.

Ankern börj å bli tong i baken.

Å dom såm ligg begrevent pån hän kullen dom ha vörä där längä.

Bioenergi kåll dom ven för nu för tin

Snödrivärn ä fortfarande kvär

å dä intä na myckä snö i skogen länger.

Tjälan håll på gå borti backen å då bli vägarn ämlig.

Dä va länge sen man kunnä köp en tågbiljätt i henan.

Pärlannä ha börjä å tiin fram.

Så hännä bli träa som blixtn' ha slegä ne te.

Räven ha börä ä kråcketklot änna bort te järnvägen.

I hennä ha bävern härjä på.
Gräsännern.
Dä som fin't vä litä öppät vatt'n